Delhis vackraste händer

Mitt första möte med Delhis vackraste händer var hösten 2011 på Bokens dag hemma i stan. Flera spännande författare berättade om och läste ur sina nya böcker. Den för mig helt nya bekantskapen Mikael Bergstrand gjorde ett lysande framträdande och vi var flera som insåg att hans bok måste man ju läsa. Av skäl som jag inte riktigt kan förklara tog det ända till i julas innan jag kom till skott.

Delhis vackraste händerhandlar om en frånskild, självömkande, smådeprimerad, medelålders man så vad i hela friden kan den ha att ge mig? En hel del visade det sig. Med en stor portion humor får man följa med på hans resa till Indien och det omtumlande mötet med en helt ny kultur och den stora kärleken.

Mikael beskrev själv boken som gubblitt, och det är ganska passande för boken har en hel del gemensamt med den betydligt mer kända genren chiclit. En feel-good känsla sprider sig när man läser den.

Favoritdelarna i boken var helt klart beskrivningarna av krocken mellan den stelbenta svensken och det indiska samhället och karaktärerna. Jag njöt och log.

Dehlis vackraste händer är bra ledighetsläsning. Uppkrupen i soffhörnet eller i solen på stranden gör den sig allra bäst tror jag.

Provläs ett kapitel av boken här.

Betyg: ***
Antal sidor: 378

Förlag: Norstedts

Liknande boktips från Bokmalen.nu